Spår

Det var så roligt att spåra idag. Kurt la ut ett nästan 1 km långt spår (vi har ju bara spårat typ appell spår mest)

Det var 7 pinnar + slut. Hon började bra, lite för ivrig men lugnade sig snart, fixade 6 pinnar sedan tappade hon spåret innan slutpinnen..Hade jag kunnat läsa henne när hon tappar, så hade jag kunnat stanna och bara stått, men nu blev det för stora utsvängningar för att hon skulle hitta igen..men jag är ändå jättenöjd för hon var jätteduktigt med tanke på att vi haft problem med att hon tar pinnarna är det ju sååå bra att hon tog 6 st...

fast, *skrattar* hon tog faktiskt en pinne till...mellan den andra och tredje stanna hon klockrent på och tog.....grejen...som var en stoooor gren, typ 1,5 meter och TJOCK. hon kom springandes med den till mej, lät mig ta den och väntade snällt på sin köttbulle....

Matte stog liksom rätt förbryllad och fnulade lite...men hon verkade så säker så jag gav henne köttbullen och sa spår, och hon fortsatte så glatt så ...jag visste ju inte om han tagit på den eller nått sånt..jaja, Det är därför jag älskar denna hund, finns ingen som dej lowa.

Samt när vi var ute och promenera idag, gick vi förbi gocart-banan...Där släppte hon den älskade ankan och flög på ett däck..vi fortsatte gå och jag tänkte, hon kommer väl ...dahh..nope, jag ropade och ropade och hon kämpade hårdare och hårdare tills hon fick däcket runt halsen och titta på mig och sa, nu är jag klar..efter lite (Läs MKT ) övertalning fick jag henne att förstå livet inte alltid blir som man vill ankan ville med hem...Älskar dig Lowa.....