Att blogga om men ingen tid egentligen. Ska försöka kortfattat att skriva lite i alla fall...
Jag och Lowa har tävlat ett par ggr i lydnad. DM som var förra veckan och en lydnadstävling igår. Vi vann både, inte direkt nöjd poängmässigt, men supernöjd med Lowa. Det mesta står väl under Lowa/lydnad men många småsaker och DK som börjat poppa upp, har försvunnit, så det är gött. Varmt som sjutton var det bägge tävlingarna men hon galopperade ändå till alla koner osv, det är tufft av henne då hon är superkänslig för värmen.
Sedan har vi den helt underbara Irma som liksom förgyller våran vardag. Vi hade en av mina bästa vänner på besök och det lät lite roligt när vi skulle förklara hur hon är.
Började med att säga att Lowa Gnagde aldrig på några skor, lekte aldrig med barnens leksaker, grävde aldrig stora hål i gräsmatten eller sandlådan, skällde aldrig, tuggade aldrig sönder saker. Sedan fortsatte jag mening med att säga, ''Sedan kom Irma'' !!
Yes, haha, hon är helt underbar. Jag får ALLTID leta efter mina skor, rätt charmigt, men har man bråttom och vill ha ett visst par, ja, då kan man bli lite irriterad.
Gräsmattan som jag var rätt noga med, har jag gett upp hoppet om, Vi har stooora fina hål lite här och där, för att inte tala om sandlådan som är en stor krater *Ler*
Tjatar rejält på barnen att stänga dörren till sitt rum, samt inte lämna sina saker framme...av någon anledning går dom sönder...i molekyler, fniss och då är dom liksom borta och lite svåra att laga...
Hon låter såååå underbart när man busar, morrar, skäller och pratar, hel underbart !!!!
I förrgår skrämde hon slag på mig...jag var SUPERNOGA att dra igen dragkedjan på min träningsväska som för närvarande ligger på hennes sida i bilen. Naturligt vis hade hon ändå kommit in iväskan och där låg en laxost på tub...Lowa skulle aldrig ens komma på tanken att ta sig in i en väska, men irma...
det var INTE en DROPPE kvar av laxosten och kan ju inte direkt påstå att tuben var direkt intakt heller, så efter samtal så var det bara att åka och handla sparris och ge, och nu efter ett par dagar känns det som jag kan andas ut.
Dom är ju såå olika på alla fronter och Lowa förvånar mig med sitt tålamod och brist på fostran kanske man skulle kunna säga, fniss...







Inga kommentarer:
Skicka en kommentar