Skogsdag igen

  

En skogsdag med sambo och barnen. Sisu skulle få ett appellspår och Jänta ett upptag med ett kort spår. Vill bara ha lite lagom.

När Micke lade spåren märkte jag upp uppletande rutan rejält noga. Jänta har en förmåga (vi är inte riktigt på samma plan när det gäller upplet. Jag tycker hon kan leta reda på föremålen och Komma in med dom ...inte bara det första..Hon tycker att hon kan leta reda på alla på en gång ..ta det sista och komma med det ..

För att sedan lumma runt i skogen och nosa och ha det allmänt trevlig på egen hand...Förra ggr vrålade jag i rejält varje gång hon lämnade rutan vilket hon tog skaaapligt i alla fall)

När micke kom tillbaka hade sisu´s spår legat dryga halvtimmen vilket jag tyckte räckte när det är snustorrt i backen och vi är rätt nya på detta ....Han tar påsläppet jättefint och spårar klockrent fram till första pinnen ...han kommer jättefint med den och sedan har vi liten mysstund med skinkosttuben. Tar upp spåret jättefint igen (vilket redan där var stor skillnad mot förra ggr) och tar vinkel klockrent ..jisses ..90 grader, som han aldrig gjort annat och tar nästa pinne lika fint ...

släpper på igen och han fortsätter jättefint till nästa vinkel, här fick han problem, vinden låg på rejält innan vinkel då vi hade den i ryggen på oss, så misstänker det ställde till det ..han slog lite och kämpade på och vi är skapligt i spåret ..missar mittenpinnen på tredje sträckan och tar sig fint till slutpinnen.....sååå nöjd

Jänta då. Tog sitt upptag halvbra..hon ville gärna vinkla lite för tidigt men hon var uppenbarligen i spåret för hon fixade första vinkeln och tog pinne nr 1. Sedan gick spåret ut på ett kalhygge, där hon missade nästa pinne (jag tog den ) och 100 meter längre fram hittade hon en pinne.

 

 

 

Där hör jag någon som vrålar och skriker ..på sina hundar..jag ser en bil längre fram, och ett gäng hundar som springer runt runt bilen. Tänker att ''hoppas de inte upptäcker oss'' och säger åt jänta att nu fortsätter vi spåra ...Hon har ju också upptäckt vråladen och springande hundar. Hon fortsätter spåra och rätt snart kommer vi till vinkeln och där får hon problem, vi är precis i skarven till skogskanten och hon kämpar och slår och just då blir vrålen och skriken ett snäpp högre och jag tittar upp och ser två stora svarta hundar och en liten komma i full fart mot oss...

 

Jag hinner inte tänka så mkt utan säger åt jänta att lägga sig ner (jag är mellan henne och hundarna ) och vänder mig om mot hundarna . De två stora stannar till när jag sträcker ut armarna och säger åt dom att gå iväg. Den lilla hunden är på väg att passera mig så jag är tvungen att flytta på mig och den vänder.

Där står vi...läääääääänge för hundarna vägrar gå iväg och jag tänker inte vända ryggen åt dom och fortsätta spåra. (för de står och varvar mellan skall och morr och det kändes inte så där, tjoho, ska vi latja )  Matten fortsätter att vråla men det händer inte så mkt ...hundarna är ju betydligt närmare mig än bilen. Till sluuut äntligen ger hundarna upp och går mot bilen när matten talar om att de är döva....jag tror de hör alldeles utmärkt jag.....

Nu hade jag ju ingen aaaning om vart spåret gick och eftersom jänta inte hade spåret när jag lade ner henne så kunde jag ju inte göra annat än att säga spår och hoppas hon skulle hitta på det. Hon checkar av lite snabbt och sedan drar hon iväg och tuffar på rejält och ingen pinne kommer. Börjar fundera hur jag ska göra ..bryta för jag vill inte lära henne att det är okej att spåra ''fel''saker, för spårar gör hon ...hon vinklar och ännu ingen pinne...till slut hittar hon en pinne och weee va stolt jag blev ...sedan hade vi inte långt till slutpinnen som jag hjälpte henne att hitta för hon gick förbi den , men ville hon skulle få ett fint avslut på ett jättefint jobb =)

 

 

 

Glada efter lyckat spår !

 

när vi kom tillbaka hade Micke och barnen vallat rutan och lagt ut tre föremål. (inte alls lyxigt=)  Rutan var kanske 25 meter bred och ca 50 meter djup. två föremål i hörnen och ett mitten/mitten.

 

 

Jänta fick börja och sisu fick titta på. Jänta går ut och checkar av lite och hittar mitten nästan direkt och kommer in ..Nu börjar det svåra men hon fixar även andra skicket fint och var på väg att sväva ut rätt långt med hon följde vinden så sa inget och hon gick tillbaka till rutan och hittade vänster hörn och tog det.

 

 

 

 

Skickade igen och nu var hon lite seg och loj och gick ut till hälften och tittade frågande på mig. ..jag tyckte hon kunde fixa detta själv så sa inget ..efter 10 sek fortsatte hon gå ut och hittade högra hörnet nästan omgående ..vilket kändes som ett såååå bra avslut för både henne och mig ....

 

 

dags för sisu ....jag har bara testat en gång i höstas och då funkade det inte alls....Nu fick han se barnen och husse i rutan och micke bollade lite med ett föremål innan han lade ner det. Han hade bägge hörnen och ett i mitten vid bakkant.

 

 

 

 

Sisu gick ut och hittade mitten först, det husse hade lagt. Han kom in med det (lite tugg....) belönade det och tänkte skicka igen ....

 

 

 

 

 

 

 

Sisu drog ut som ett skållat troll men kom till mitten och vände sig och frågade mig..vad ska jag göra egentligen ...jag flaxade till lite med armen och sa ''leta'' och hoppades han skulle förstå, vilket han uppenbarligen gjorde, för han sticker iväg och hittar ett hörnföremål nästan omgående som han också kommer in med utan problem och lite glatt tugg, superbelöning och bestämde mig för att sluta där .....

 

 

 

Dessa två vildjur passade på att röjja omkring själva med kampen när vi plockade ner uppletanderutans vimplar

 

 

 

Eftersom Lowa är inte är ngt bättre, så fick hon inte så mkt roligt idag..utan vi avslutade med en rehabpromenad på 20 min  där de två  yngre fortsatte att röjja på. Jänta börjar nog ÄNTLIGEN komma ur skendräcktigheten lite (hon är fortfarande svullen och det är nu ''hon har fått sina valpar'' men hon börjar bli mera ''jänta'' med sina tokerier och mkt roligare att träna för det är lite goo i henne igen =)



 

 

 

Och ärligt ..hur snygg får en BC vara ....jag trodde aldrig jag skulle säga att en BC är en snygg hund (jajaja....men så är det )

men guuuud va sisu är snygg...älskar detta kort !!!

 

 

Barnen hann bygga en koja tillsammans också, de var också nöjda trots kyla och blåst=)

 

Imorrn blir det halvdag lydandsträning för hela slanten ...Caddyn styr kosan mot Kristinehamn och bästaste Lillemor E.